qarmacleoyoga

Motivattion är ju grunden i all hundträning, men vad gör man när ens egen motivation är som bortblåst???

Man vilar i en vecka och tvingar sig själv att INTE träna hund, inte ens det minsta lilla!!!

Resultat:  MOTIVATION!!!!

Jag vill lägga ut en stor begärna på HJÄLP!!!

Jag har ju som jag säkert tidigare skrivit vissa problem med pip, skulle gissa att det är frustartions pip. Jag har stora problem att för mig själv lägga upp en plan.
Min tanke hittils har varit att hon inget får göra när hon piper, och därav bode förstå att håll klaffen så händer det roliga saker piper man händer inget eller så får man inte vara med längre (timout). Har hållit på med detta nu i säker flera månader utan större resultat.

Min andra tanke är att vänta inte bara tills hon är tyst utan också i rätt sinnesstämning, försöka se till att hon aldrig hamnar i "fel" kännsloläge vilket är ganska svårt då fröken iband är laddad redan när man öppnar bakluckan...

Nu har jag börjat tvivla på mina metoder och undrar om det finns någon där ute i cyberspace som kanske också har dobermann eller annan "lätt nervös lagd ras" hihi, kanske inte nervös lagd men lite va ska man kalla det, "mycket" ras??? Nä hon e inte särskilt nervös men ibland får jag kännslan av att hon inte riktigt vet vad hon ska göra av sig själv och då kommer det piiiiiiiiiiiiiiiiip.

Att jag ska göra allt klart och tydligt för henne har jag ju förståt, hon älskar att veta vad som krävs av henne, det märks verkligen vad jag har tränat mycket på enda från att hon var liten, och de sakerna är hon mycket trygg med. Tex bilen. I dag när vi kom hem efter träningen så ville hon inte hoppa ur!!! superbra tycker jag att hon är sååå trygg i bilen att hon väljer att ligga kvar och vila när hon är trött. För det var verkligen det hon gjorde, luckan var öppen, burdörren var öppen men Yogi låg kvar och bara tittade på när jag gick ner och stängde grinden! (okej hon är jätte trött i dag också, men endå!)

Men min fråga är: Tror ni att pipet kommer "gå över" med tiden/åldern även om jag kanske inte övar det på något särskilt vis eller borde jaglägga all energi på att få henne i rätt "tränings stämning"?????

Nej nej, jag är inte alls nojjig och överanalyserande!!!! åhhhhhhhhh ni skulle bara veta vad som försigår i denna hjärnan... Psyket nästa!!! Närå men nästan!!!! Madde va har du sålt till för dåre!!! Undrar om man kan gå in någon stans och se eventuella valpköpares journal innan man säger ja till ett köp. Haha nä nu spårade jag ur!!

Qarma lillgumman får just nu en rimadylkur, har varit ovanligt sur mot de andra hundarna under en period så jag rådrågade andra Madde(Qarmas uppfödare) och vi kom fram till att hon skulle få en kur, blir hon inte bra så blire sjukan igen, hon ska också få träffa kiropraktorn nästa vecka, får vi se vad hon säger. Va ju inne med henne för kanske 1,5 år sen då hade hon en lite inflamation i ryggen pga att ryggen belastas anorluda efter opperationen(korbanden) och då sa de att om detta återkommer så kan man gå in och opperera detta, jag tycker att det låter läskigt men det avr tydligen inte alls något stort ingrepp. Vi håller tummarna att det räcker med rimadyl och kiropraktorn. Det känns som att rimadylet har gjort lite effek i alla fall, vist det är smärtstillande och hon svarade direkt efter typ första tabletten=någonstans har hon ont, men då vet jag i alla fall att hon inte håller på att bli en surkart utan har haft anledning till sina mindre trevliga uttalanden. Plus att då är det bara att se till att det onda försvinner! Det är inte helt lätt att bo med en galning heller, jag tror att Qarma längtar lite i smyg tills Y blir vuxen. Hon låtsas att hon orkar med men ibland ser jag på henne att hon tycker att det e ganska skönt när matte eller husse tar bort odågan från henne så hon kan vila! Ibland tror jag att Qarma i smyg sätter igång Yoga så att någon av oss ska komma och "rädda" henne! Smart tjej ni vet!

PUSSSSSSSSSSSSSSSSSSS!